Tröegs Troegenator Doublebock!

Ännu en lördagkväll har infunnit sig och med den suget efter en god öl. Kvällen till ära kände jag mig sugen på ett maltigare öl så det blev en tur till kylskåpet och se om det fanns något lämpligt där.

Nästan omedelbart fick jag syn på Tröegs Troegenator Doublebock och beslöt mig för att den nog skulle duga alldeles utmärkt.

Ölet har en rubinröd färg och ett krämigt, beige, skum som klibbar sig fast i glaset. När ölet lugnat ner sig återstår dock bara en liten skumkrona.

Doften är ganska kraftfull men relativt simpel med toner av torkad frukt, karamell, kakao samt rostad malt.

Smaken är lite snarlik med en rik och mumsig maltsmak och klara inslag av smörkola, karamell, mogen frukt, bröd och en lätt touch av någon krydda som jag inte lyckas identifiera. Ölet känns väldigt välbalanserat trots att det har en kraftig maltsötma.

Detta öl kanske inte är lika bra som de bättre tyska dubbelbockarna men det är fortfarande mycket bra och står sig väl i konkurrensen. Tröegs fortsätter att imponera på mig!

Tröegs Nugget Nectar!

Jag fick denna flaska från en ölnörd i USA i samband med att vi utbytte lite öl
för mindre än en månad sedan. Det gladde mig oerhört då detta är ett öl jag velat smaka en längre tid.

Ölet är enligt tillverkaren en "Imperial Amber" fast jag skulle säga att den är mer lik än ipa/dipa.

När jag häller upp ölet i glaset bildas ett rejält skum som vars rester klänger sig fast i glaset långt efter att skummet har försvunnit. Färgen är gyllene koppar i brist på en bättre beskrivning och ölet ser onekligen mycket inbjudande ut.

Doften då ? Grapefrukt, aprikos, karamell, tall och ett litet inslag av gräs. Den doftar väldigt likt Bell's Hopslam (som nog är mitt favoritöl).

Smaken är väldigt lik doften med en massiv attack av humle och tropisk frukt initialt som sedan ersätts med en underbart karamellig maltsötma. En mycket trevlig balans i det här ölet.

Ölet är väldigt lättdrucket och det enda negativa jag kan tänka på medans jag långsamt sippar på min öl, för att det inte ska ta slut för fort, är att det kanske kunde ha lite mer kropp.

Att säga att det här ölet är gott är en kraftig underdrift. Tack Tröegs för att ni förgyllde denna ölnörds afton! :)

Pliny the elder!

Efter en oerhört påfrestande vecka på jobbet beslöt jag mig för en ordentlig belöning i form av en god öl. Valet föll på Pliny The Elder från Russian River Brewing Company. Denna DIPA anses av många att vara en av de bästa i sin genre.

Färgen är lite halvklar orange med ett tätt, vitt, skum som klänger sig fast längs glasets kanter.

Ölen doftar verkligen humligt och fruktigt. Det dofter jag känner igen direkt är en bunt olika, exotiska, frukter samt grapefrukt och karamell. Man blir glad av ölen innan man smakat på den!

Smaken då ? Massor med humle samt tropiska frukter, tallbarr samt en behaglig karamellsötma. Ölet har en ganska intensiv bitterhet på slutet men
pga att den har en solid maltbas att stå på stör det inte alls. Snarare tvärtom då jag upplever att ölet känns balanserat.

Ölet håller 8% ABV men är väldigt lättdrucket. Medans jag smuttar förnöjt på ölet så inser jag hur mycket jag önskar att det fanns en bra DIPA på systembolaget, året om.

Detta öl är fullt i klass med Bells Hopslam som jag drack för c:a en vecka sedan. Jag har svårt att tro att det går att göra
så mycket bättre DIPA än detta. Detta är konst!

Bryggeribesök med Svenska Ölfrämjandet hos Närke Kulturbryggeri!

Att gå upp 08.30 på en lördagmorgon är inte något jag gör frivilligt. Denna dag var det dock inga problem att komma upp då det var dags för ett besök hos Närke Kulturbryggeri med Svenska Ölfrämjandet. Efter en snabb kopp kaffe var det alltså dags att ta bussen till Stockholm för att därifrån ta tåget till Örebro. Vid Stockholms central träffade jag på ett par ölgubbar från Svenska Ölfrämjandet som berättade att det skulle bli mycket folk. Detta pga av att anmälningar som gjorts via Svenska
Ölfrämjandets hemsida ej nådde Anders Holmström då den emailadress som angivits visade sig vara felaktig och detta korrigerades
väldigt sent.

Tyvärr åkte jag inte i samma vagn som de flesta andra människorna från Svenska Ölfrämjandet så det blev 2 relativt tråkiga timmars resa till örebro.

Väl framme i Örebro mötte Anders Holmström oss inne på centralstationen och när han hade prickat av oss på sin lista så blev det en 25-minuters promenad till bryggeriet i det vackra vädret. Väl framme vid bryggeriet så möttes vi av en glad Berith och HG som tyckte att vi var lite tidiga men de fanns sig snart tillrätta. Efter vi hängt av oss lite ytterkläder och inväntat de
sista deltagarna så slog vi oss ner i lokalen. Det var en bra geografisk spridning på de närvarande med ett 40-tal deltagare från Stockholm, Örebro, Ludvika, Göteborg, Malmö, Karlstad, Gislaved samt Katrineholm.

Medan Berith började med att berätta lite om historien kring bryggeriet så fick de närvarande prova Örebro Bitter och alla törstiga deltagare lät sig väl smaka. Närke har numera 2st heltidsanställda (HG och Kristoffer) medans resten av ägarna hjälper till så gott de kan. Vad jag har förstått så sköter Berith bl a allt det tunga pappersarbetet. Bryggeriet har en kapacitet
på c:a 35000 liter per år och Örebro Bitter och Slättölen är de öl man produerar absolut mest av. Endast 10 % av bryggeriets kapacitet går till s.k specialöl.

Efter en stund så var fatet med Örebro Bitter slut och då bjöds vi på ett riktigt färsk Närke Slättöl. HG berättade att detta är bryggeriets enklaste öl med en sorts malt och en sorts humle. Att ölet var färskt märktes på den utsökta humlearomen och den fräscha, uppfriskande, smaken. Att få ett öl med så låg alkoholhalt (4.5 %) att smaka så mycket är sannerligen en bragd. HG berättade att detta åstadkoms genom generösa mängder humle (5 gr per liter öl) som tillsätts mot slutet av bryggningen.

Vad skulle det bjudas på härnäst undrade vi. Då kom HG och Kristoffer in med några rejäla buteljer med Närke Internationale direkt från tanken. Ett mycket gott öl med härliga undertoner av choklad och karamell. Att den heter just Internationale beror tydligen på att man har ingredienser från ett antal ställen rutom i världen.

Det diskuterades även en hel del kring bryggeriets ekonomi och det stod snabbt klart att man som mikrobryggeri inte gör några stora pengar. Planer finns på att expandera bryggeriet inom en snar framtid men man vill göra det i sitt eget tempo för att slippa ta in alltför mycket externt kapital. Det är svårt att inte sympatisera med bryggeriet och undertecknad kände att man borde kunna göra något annat för dem än att bara dricka deras utsökta öl. Efter besöket diskuterades detta med lite folk som varit med på besöket och det var flera som skulle vara intresserad av att köpa in sig med några tusenlappar. Kanske går detta att lösa på något sätt t.ex. såsom Prippinvest gjort för att få in pengar till Göteborgs Nya Bryggeri ?


Medans vi bjöds på lite förtäringen i form av bröd, ost och diverse tillbehör så kopplades ett fat (cask!) med Närke Camarillo på. Detta öl drack jag första gången på European beer festival 2008 i Köpenhamn och hade mycket angenäma av minnen av det. För att göra det lite extra humligt så kopplades även ett filter med färsk humle i som man pumpade ölen igenom. Aromen var närmast sagolik för en humleälskare som undertecknad och ölet mycket uppfriskande och gott. Uppenbarligen är Närke Camarillo en variation av deras Slättöl där man enbart ändrat humletypen (Amarillo i denna mot Chinook i den vanliga Slättölen).

Medans vi åt och drack gott visade HG upp mer av lokalen inkl jäskärl (bryggeriet använder sig av öppna jäskärl) för 15 pers åt gången. Mot slutet av provningen bjöds vi på ett smakprov av vad många anser vara bryggeriets paradnummer - Kaggen Stormaktsporter. Till detta bjöd Anders Holmström på choklad som han tagit med sig till provning. HG trodde att anledningen
till att Kaggen uppskattas så mycket av ölentusiaster runtom i världen är att den har en hög restsötma. Medan andra bryggerier som gör fatlagrade imperial stouts försöker få dem att jäsa ut så mycket som möjligt (och därmed höja alkoholhalten) så låter Närke en stor del av sötman vara kvar i drycken. Det sades att sötman t.o.m. skulle räcka för att göra ett folköl på!

Efter drygt 4 timmar med ölprovning, information och visning av bryggeriet började det bli dags att bege sig åter mot Örebro centralstation. Trots att undertecknad spenderade drygt 6 timmar på resande fot kändes det som att resan varit mödan värd. Jag hoppas att de ölfrämjare som ännu inte besökt Närke Kulturbryggeri passar på nästa gång tillfälle ges för trevligare värdar och godare öl är det sannerligen svårt att hitta.

--

Denna artikel kommer jag förhoppningsvis även att få med i nästa nummer av maltesen. Då med lite bättre kvalitet på bilderna (dessa är tagna med min mobiltelefon....). Är lite osäker på hur de omnämda stavar sina namn med de är säkert förlåtande :)