2009-12-28
Santa's Little Helper Imperial Stout 2008
Denna flaska plockade jag upp på Fish 'n Beer i Köpenhamn i maj. Den är på 10% och jag hade väntat mig något riktigt juligt, tills jag kopplade ihop "imperial stout" med den mörka färgen på vätskan som fylldes upp i glaset. Det finns ett litet, ljusbrunt skum som ligger kvar förvånansvärt länge.
Bränd doft med choklad- och kaffetoner. Kroppen är fyllig och vätskan tjock, mycket krämig med intensiv smak av mörk malt, choklad och rostat kaffe. Kanske en hint av mörka frukter. Stor smackighet. Lite bitterhet i avslutningen och en söt klibbig munkänsla som sitter kvar ett bra tag.
Santa's Little Helper från Port Brewing/Pizza Port är en mycket bra imperial stout, bättre än många andra jag testat. Kanske att den blir lite för enkelspårig. Den har dock föga med julen att göra, förutom namnet.
Beerwell önskar er alla Gott Nytt År, nästa år händer det grejer!
2009-12-18
World Wide Stout på Hop Devil Grill
På söndagen åkte vi tunnelbanan ner till East Village och hälsade på hos Hop Devil Grill. Ett mysigt och coolt ställe som när vi anlände var helt folktomt. Misstankar om oegentligheter infann sig snabbt, men eftersom vi var trötta på att pressa oss fram i fullsatta barer så satte vi oss till bords och fick snabbt utmärkt service. Killen som arbetade där var arketypen för ung, cool och skejtande amerikanare och kommenterade med ett rungande "awesome!" på allt vi beställde.
Vi började med att prova Lagunitas Little Sumpin' Extra! (den icke-extra dracks på Rattle n' Hum tidigare och var utmärkt) och Boulder Hazed and Infused. Båda väldigt goda, men Lagunitas blev nog vinnaren. Till maten, som för Robert bestod av ett berg med nachos och tillbehör samt för mig en väldigt god ostburgare, blev det Dogfish Head 60 min IPA och Stone Arrogant Bastard.
Avslutningsvis körde vi två små glas av ett barley wine vid namn Victory Horizontal och en ganska känd imperial stout från Dogfish Head som heter World Wide Stout. Vilken lyx att få dricka World Wide Stout på fat, även om det kändes att den var lite het och säkert skulle må bra av att vila några år. Hop Devil Grill kan verkligen rekommenderas!
2009-12-15
Tillbaka i sverige med en bunt goda öl!
Först av allt vill jag inleda med att säga att det kommer att par rapporter till ang våra ölaktiviteter i New York när vi har tid och ork att skriva dem. Dock lär detta ske inom en snar framtid.
Här är några bilder på det jag fick med mig hem i ölväg...
Väskorna var betydligt tyngre på vägen hem än dit av någon anledning. Tack och lov klarade jag mig utan att behöva betala extra pengar för dem.
Här är några bilder på det jag fick med mig hem i ölväg...
- Captain Lawrence Brewing Co - Captain's Reserve Imperial Ipa.
- Bell's Brewery Inc - Expidition Stout.
- Dogfish Head Craft Brewery - World Wide Stout (2005).
- Kuhnhenn - Mayhem.
- River Horse Brewing Co - Oatmeal Milk Stout.
- Stone Brewing Company - Kona Coffee Macademia Coconut Porter.
- New England Brewing Co - Imperial Stout Trooper.
- Harpoon Brewery - Leviathan Saison Royale.
- Duck-Rabbit Craft Brewery - Rabid Duck.
- Victory Brewing Company - Storm King Stout
- Lagunitas Brewing Company - Little Sumpin' Extra!
- Captain Lawrence Brewing Co - Smoke From The Oak (Apple Brandy Barrel).
- Deschutes Brewery - Black Butte XXI.
- Nectar Ales - Black Xantus.
- New Holland Brewing Company - Dragons Milk Oak Barrel Ale.
- North Coast Brewing Co - Old Rasputin XII.
- Pelican Pub & Brewery - The Perfect Storm.
Väskorna var betydligt tyngre på vägen hem än dit av någon anledning. Tack och lov klarade jag mig utan att behöva betala extra pengar för dem.
2009-12-12
Ölhandel och pub crawl i NY
Ännu en dag i den stora staden. Vi började med att åka ut till China Town och besöka New Beer Distributors. En stor och kall lagerlokal med hylla efter hylla med vackra och goda öl från olika delar av världen. Enligt utsago vet de inte själva riktigt vad som finns i lokalen eftersom den fortsätter både bakåt och i en våning under. Vi tittade naturligtvis lite extra på de amerikanska ölen och fick med oss förvånansvärt få pjäser tillbaka. Inte för att det är dålig öl, utan för att vi behöver hålla maxvikten på bagaget.
Som avslutning blev det ett besök hos The Blind Tiger. Ja, det kanske inte är ett imponerande antal ställen men vi skyller på jet lag och extrem trötthet. Alla världsvana människor vet ju att det kan vara svårt de första dygnen. Vi drack i vilket fall Speakeasy Prohibition Ale och Clipper City Heavy Seas – Below Deck, båda på cask. Väldigt goda. Blind Tiger var ännu mindre än Pony Bar och här kan man tala om fullpackat. Vi gav dock inte upp utan beställde in Tröegs Mad Elf och Kevin överraskade mig med att välja en Tröegs Java Head Stout. Den var inte alls fel.
När vi kom tillbaka till rummet och våra sköna sängar delade vi först på en burk med Ten Fidy och sedan blev det godnatt.
Efter detta gjorde vi oss redo för vår pub crawl med den lokale guiden Kevin som bor ganska centralt. Han började med att leda oss till The Pony Bar som låg i en liten mysig lokal med högt i tak och fullproppat med gäster redan klockan sju på kvällen. Här provade vi Smuttynose Winterale, Brooklyn Black Chocolate Stout, Empire Barleywine och Otter Creek Imperial IPA. Alla på fat. Black Chocolate Stout var verkligen i mumsigaste laget och Empire var inte fel heller, ganska mycket humle men även en sötma som balanserade upp.
Sedan bar det av till The Ginger Man Bar som var ett betydligt större ställe. De hade en imponerande lista med öl både på fat och flaska från stora delar av världen, till och med något vintage från Italien. Av den lika imponerande snygga och söta servitrisen beställde vi in Ithaca Flower Power och Chatoe First Growth Wet Hop Ale från Rogue. Flower Power var verkligen krispig och god, en ren humlejuice på fat.
Som avslutning blev det ett besök hos The Blind Tiger. Ja, det kanske inte är ett imponerande antal ställen men vi skyller på jet lag och extrem trötthet. Alla världsvana människor vet ju att det kan vara svårt de första dygnen. Vi drack i vilket fall Speakeasy Prohibition Ale och Clipper City Heavy Seas – Below Deck, båda på cask. Väldigt goda. Blind Tiger var ännu mindre än Pony Bar och här kan man tala om fullpackat. Vi gav dock inte upp utan beställde in Tröegs Mad Elf och Kevin överraskade mig med att välja en Tröegs Java Head Stout. Den var inte alls fel.
När vi kom tillbaka till rummet och våra sköna sängar delade vi först på en burk med Ten Fidy och sedan blev det godnatt.
2009-12-11
New York - Kväll 1
Det blev en tung första kväll i den stora staden med kanske lite mer öl än vad som var nödvändigt efter 9 timmars flyg och ingen sömn att tala om.
Eftersom en bild säger mer än tusen ord så följer här 2 bilder...
Eftersom en bild säger mer än tusen ord så följer här 2 bilder...
2009-12-10
Beerwell goes New York!
Vi har precis anlänt i New York och om en liten stund så ska vi besöka puben
Rattle'n'Hum för att dricka lite god öl. Bl a Goose Island - Bourbon County Stout. Vi kommer att rapportera om våra öläventyr så fort tillfälle ges.
Rattle'n'Hum för att dricka lite god öl. Bl a Goose Island - Bourbon County Stout. Vi kommer att rapportera om våra öläventyr så fort tillfälle ges.
2009-12-07
Hitachino Nest Real Ginger Brew
Hälsade på hos Peacock Dinner Club i Göteborg i fredags för att äta lite dumplings och sushi med arbetskompisar. Hittade ett öl jag aldrig hört talas om tidigare: Hitachino Nest Real Ginger Brew (eller Ale, som det står på flaskan) från japanska bryggeriet Kiuchi Brewery.
Mycket spännande etikett, till att börja med. Gyllenbrun färg och litet skum. Doftar ganska rejält med ingefära, och smakar detsamma. Finns även toner av citrus och viss maltighet. Svårt att känna så mycket annat när ingefäran tar överhanden, vissa påstår att det ska finnas spår av funkighet och surhet i ölet, men det kände jag inget av.
Det passade i alla fall bra till maten som för övrigt var mycket god. Och etiketten vinner stora priser enligt mina mått. Mycket rolig. Ni som inte tycker det har ingen humor.
Mycket spännande etikett, till att börja med. Gyllenbrun färg och litet skum. Doftar ganska rejält med ingefära, och smakar detsamma. Finns även toner av citrus och viss maltighet. Svårt att känna så mycket annat när ingefäran tar överhanden, vissa påstår att det ska finnas spår av funkighet och surhet i ölet, men det kände jag inget av.
Det passade i alla fall bra till maten som för övrigt var mycket god. Och etiketten vinner stora priser enligt mina mått. Mycket rolig. Ni som inte tycker det har ingen humor.
2009-12-06
Ølbutikken tar nu VISA
Bättre sent än aldrig, men äntligen går det att betala med VISA-kort i Ølbutikken. Dessutom finns lite nyheter som Mikkeller CASA, ett julöl med tranbär (Weine kommer garanterat att dricka denna) och Mikkeller Nelson-Sauvignon, ett nyårsöl med brett och champagnejäst, lagrad på vitvinsfat från Österrike. Om någon har vägarna förbi så slänger jag in en beställning på den. Dessa och fler nyheter kan man läsa om i nyhetsbrevet som skickas ut regelbundet, prenumererar gör man via hemsidan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)